Julkul

 Avslut av terminen, vad kommer du ihåg ?

https://wordwall.net/sv/resource/37076497/fysik/begrepp-kraft-och-r%c3%b6relse

Kahoot atom och kärnfysik

Lektion 5 " Strålningsenergi "

Uppstart

Vi har i en tidigare lektion lärt oss om växthuseffekten där strålningsenergin från solen omvandlas till värmeenergi när den möter vår planet.

I den här lektionen kommer vi lära oss om mer om strålningsenergi, hur den kan beskrivas och vilka användningsområden som finns.

Startuppgift: Samtala parvis om bilden. Vad tror ni bilden vill visa och förklara ?

GlukosC₆H₁₂O₆

Arbetspass

https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/209-elektromagnetiska-spektrumet-vad-ar-elektromagnetisk-stralning

https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/210-elektromagnetiska-spektrumet-synligt-ljus

https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/211-elektromagnetiska-spektrumet-radiovagor

https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/213-elektromagnetiska-spektrumet-infrarod-stralning

https://sliplay.se/mediacenterjkpg/play/products/214-elektromagnetiska-spektrumet-ultraviolett-stralning

Gemensamt arbete

Vad menar vi med strålningsenergi ?

- Strålningsenergi är " ljus " med olika mycket energi.

- Synligt ljus är ett exempel på strålning men det finns flera olika typer av strålning som vi inte kan uppfatta med våra ögon.

- Strålningen kan beskrivas utifrån att den har våglängd och frekvens.

- Strålningens energi beror på våglängd och frekvens. Kort våglängd och hög frekvens ger mycket energi. Längre våglängder med lägre frekvenser ger strålning med låg energi.

- Strålning med våglängder inom ett visst intervall kan ögat uppfatta som ljus med olika färger.

- Strålning med våglängder utanför intervallet kan vi inte se med våra ögon. Men med hjälp av känsel kan vi ibland känna den infraröda värmestrålningen eller förstå att det finns röntgenstrålning när vi ser bilder på våra tänder hos tandläkaren.

- Militär teknik använder just värmestrålningen ( infraröd strålning ) för att kunna se i mörker. Den infraröda strålningen har längre våglängder än synligt ljus och ögat kan inte uppfatta den strålningen.

- När solen lyser kan vi också märka att vi blir solbrända. Den typen av strålning ( ultraviolett strålning ) kan vi inte heller se men vi märker att huden ändrar färg.

Vi ritar olika typer av ljus:

- Lång våglängd ( Infraröd strålning, värmestrålning )

- Synligt ljus ( De olika färger som vi kan se med våra ögon )

- Kortare våglängd ( UV-ljus, röntgenstrålning)

Sök på nätet:

Det är ganska poppis att fota " norrsken " med mobiltelefonen. Försök förklara varför mobiltelefonen ser ljuset men inte våra ögon.

Inom militär teknik används så kallade värmekameror. Ta reda på hur de fungerar och vilka användningsområden som finns för dessa värmekameror.

Avslut

Läs sidan 187 i boken och försök besvara frågorna längst ned på samma sida

Lektion 4 " Elektrisk energi "

Uppstart

Målet med dagens lektion är att du förstår och kan använda begreppen inom elektrisk energi och effekt.

Ni börjar med att se en film tillsammans och därefter arbetar ni med fyra frågor som hör ihop med filmen.

Om det blir tid över så arbetar ni i Fysikboken med text och frågor till texten. Böcker finns i ett av väggskåpen.

Hjälpmedel miniräknare

Arbetspass

Gemensamt

https://app.begreppa.se/videos/fysik/elektricitet/elektrisk-effekt

4 frågor och uppgifter till filmen. Använd miniräknare när du räknar med effektlagen.

1. Vilken enhet används för elektrisk effekt ?

2. Använd begreppen elektrisk energi och tid och  förklara begreppet effekt.

3. Elektrisk energi = Effekt x tid

Det finns flera enheter inom energi. För elektrisk energi kan vi använda Joule eller Wattsekunder.

För högre elektriska energimängder använder vi kilowattimmar ( kWh )

Beräkna mängden elektrisk energi om du :

a ) Använder vattenkokare ( 1000 W )  i 5 minuter.

b ) Använder hårfön ( 1500 W ) i 5 minuter

c ) Använder värmefläkt ( 2 kiloWatt ) i 10 minuter.

4. I våra hem finns säkringar som ska skydda oss mot för hög strömstyrka i elledningarna. När strömmen bli för hög så bryts strömmen tack vara säkringen.

I våra hem är spänningen i vägguttagen 230 Volt ( 230 V )

Med hjälp av effektlagen kan du beräkna om säkringen kommer bryta strömmen eller om allt kommer att fungera.

Effekt ( antal Watt )  =  Spänning ( Volt ) x Strömstyrka ( Ampere )

Vilken eller vilka apparater kan du koppla in och använda samtidigt när säkringen är på:

- 10 A ? ( Strömstyrkan får inte gå över 10 Ampere )

-  6  A ?  ( Strömstyrkan får inte gå över 6 Ampere )

A.Hårfön 1500 W    B. Mikrovågsugn 1000 W    C. Värmefläkt 2 kW ( 2 kiloWatt )    D. Mixer 1200 W

  

Eget arbete

Arbeta med texten på sidorn 264 - 267 i Spektrum Fysik

Försök svara på frågorna 1 - 7 på sidan 269

Avslut

https://www.molndalenergi.se/kunskap/elforbrukning/hur-mycket-el-drar-en-gamingdator

Dreamhack har 10 000 st uppkopplade datorer. 

Eventet pågår fredag kl.10 till söndag kl.20:00.

Hur mycket elektrisk energi kommer användas under ett Dreamhack ?

En lägenhet använder i genomsnitt 2500 kilowattimmar ( kWh ) / år  till hushållsel. 

Hur många lägenheters elförbrukning motsvarar det som används under ett dreamhack ?

Vad tror du ? 1 st     10 st      100 st  eller 1000 st ?

Lektion 3 " Växthuseffekt "

Uppstart

Målet med dagens lektion är att du ska ha förståelse för begreppet växthuseffekt. 

Efter lektionen kan du med hjälp av bild och text förklara hur växthuseffekten uppstår och vilka faktorer som påverkar den.

Vi kommer att se och samtala om bilder och korta filmer. Därefter arbetar ni parvis med en uppgift som handlar om att rita och förklara växthuseffekten. 

Lektionen avslutas med att ni, i en simuleringsövning med datorn,  undersöker faktorer som påverkar växthuseffekten 

Startuppgift:https://www.skolverket.se/download/18.472714ce16b70ab98273042/1571321621589/11_Vaxthuseffekten.pdf

Arbetspass

Kort film som visar och förklarar växthuseffekten. 

https://app.begreppa.se/videos/fysik/varme-och-vader/vad-menas-med-vaxthuseffekten

Gemensam genomgång

Vi samtalar om bilden nedan.

Vi kollar på filmen

Enskilt/Parvis arbete

Enskilt arbete:

Rita en enkel bild med Jorden, atmosfären och  solen.

Välj ut stödord hämtade från filmklippet. Anteckna orden på små lappar. 

Vänd lapparna upp och ned.

Parvis arbete:

1.Arbeta parvis eller i grupper om tre. Vänd upp en lapp i taget och hjälps åt att förklara växthuseffekten med hjälp av er bild.

2. Självtest. Vänd på bladet där du ritat och förklarat som i filmklippet. Rita en ny bild som visar och förklarar växthuseffekten, utan att ta hjälp av stödord eller bild.

2.Växthuseffekten lyfts ofta upp som en viktig framtidsfråga, nämn tre saker som gör den till en viktig fråga för vår framtid.

3. På vilka olika sätt kan vi påverka växthuseffekten ?

Avslut

Testa och pröva tre liknande simuleringar, öppna den gula länken för att lära dig mer om växthuseffekten ! 

https://phet.colorado.edu/sims/html/greenhouse-effect/latest/greenhouse-effect_all.html

Mer fakta om växthuseffekten.

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/

Lektion " Värmenergi " Under bearbetning

 https://phet.colorado.edu/sims/html/energy-forms-and-changes/latest/energy-forms-and-changes_all.html

Strömning ledning strålning olika sätt för värme att förflytta sig

Värmekapacitet          

Mängden energi som krävs för att höja temperaturen 1 grad.

Olika material kan lagra olika mycket energi. vissa ämnen är tröga och behöver lång tid för att ändra temperatur.

Genomföra enkel lab med uppvärmning av vatten.

https://www.fysik.org/resurser/experiment-och-annat/fler-experiment/vaermelaera-med-en-doppvaermare/

Tillverka termos:

Liten petflaska

Ljudisoleringsmatta Biltema

Bubbelplast Biltema

Aluminiumfolie

Termometer

Laboration: Plotta en avsvalningskurva, göra förutsägelse och sedan jämföra.

Teorier bakom värmetransport:

Värme kan ledas, strömma och stråla.

Lektion 2 " Energiformer och beräkna effekt "

Uppstart

I förra lektionen lärde vi oss om mekanisk energi och att den delas upp i lägesenergi och rörelseenergi.

I en simulation observerade vi en pendelrörelse och såg att den totala energin i det systemet var oförändrad, den växlade mellan lägesenergi och rörelseenergi.

Ni genomförde en undersökning i trapphuset där målet var att få veta hur mycket energi som krävdes för att förflytta sig från markplan upp till våning 4.

Målet med dagens lektion: Repetera begreppen inom energi samt kunna beräkna effekt.

Startuppgift: Vilken eller vilka energiformer tänker du närmast på i samband med:

a ) En gunga                                      b) Mat                                    c ) En stjärna

Länk till naturskyddsföreningen genomgång av energibegreppet.

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energibegrepp/

Arbetspass

Gemensamt

Vi ska undersöka min effekt och sedan jämföra den med andra föremål som har effekt, exempelvis hårfön, elsparkcykel och mikrovågsugn.

Effekt handlar om hur mycket energi som kan användas per sekund.

För att beräkna effekten så behöver vi veta två saker:

- Hur mycket energi som ska omvandlas.

- Hur lång tid som energiomvandlingen pågår.

Om vi kan omvandla mycket energi på kort tid så har vi hög effekt. Om energiomvandlingen sker långsamt så har vi låg effekt.

I förra lektionen beräknade vi energin som behövdes för att förflytta sig upp till våning 4.

Lägesenergin beräknas så här : Massa  x Gravitationskraft x höjd

Massan är 100 kg

Gravitationskraften är ungefär 10 Newton / kilogram

Vertikal höjd som jag förflyttas är 6,6 meter

Om vi multiplicerar alla delarna ( massa x gravitation x höjd ) så får vi 6600 Nm vilket är samma som 6600 Joule.

Samtala parvis

En hårfön har effekten 1800 W ( Watt )

En mikrovågsugn har effekten 1000 W

En elsparkcykel cirka 500 W

Vilken av produkterna ovan kan omvandla mest energi per sekund ?

Vilken av produkterna ovan kan omvandla minst energi per sekund ?

Vilka energiomvandlingar sker i de olika produkterna ?

Vilken effekt tror du att din lärare har ?

Gemensamt arbete

Vi samlas i trapphuset och testar att springa uppför trappan på tid.

Avslut 

Testa dig själv:

- De finns två former av mekanisk energi. Vilka är de ?

- Vad kallas energiformen som finns i bensin ?

- På vilka två olika sätt kan vi utvinna kärnenergi ?

Lektion 1 " Olika energiformer "

 

Mekanisk energi 

Uppstart
Energi finns i olika energiformer och idag ska vi lära oss mer om den del som kallas för mekanisk energi.

Centrala  begrepp:

• Mekanisk energi
• Lägesenergi
• Rörelseenergi
• Joule, Newtonmeter
• Kraft
• Sträcka
• Arbete
• Effekt
• Att befinna sig i ett system

Startuppgift: Samtala parvis om energiformer som du känner till

https://urplay.se/program/213574-snabbkoll-energi

Arbetspass

Gemensamt

Samling i trapphuset.

Systemet omfattar trappor från källare upp till översta våningen.

Vårat mål:

- Beräkna mekanisk energi för läraren att ta sig upp från källare till översta våningen.

Uppgift 1: 

Vi befinner oss i ett system som utgår från källarplanet och sträcker sig upp till översta våningen.

Beräkna höjden i systemet. Du får en linjal och du kan ta hjälp av miniräknare på mobilen.

Ange höjden i antal meter.

Uppgift 2:

Gå till klassrummet och beräkna den kraft som behövs för att lyfta en massa på 100 kg.

Använd  dynamometer och olika tyngder för att se samband mellan massa och tyngdkraften som verkar på föremålet. Du kan t.ex. undersöka hur mycket kraft dynamometern visar för att lyfta 100 gram.

Uppgift 3:

Mekanisk energi beräknas utifrån tre olika parametrar.

1. Vilken vertikal sträcka ska föremålet flyttas ?

2. Vilken massa har föremålet ?

3 Vilken tyngdkraft gäller i systemet ?

Mekanisk energi = Massa ( anges i kilogram ) 

                                                  X

                              Gravitationskraften ( anges i Newton ) 

                                                  X

                              Sträckan ( anges i meter )

Formeln ser ut så här:

W = F x d

Work = Force x distance       

Enheten för mekanisk energi är Nm ( Newtonmeter )

Egen undersökning

Mekanisk energi kan vi dela upp i rörelseenergi och lägesenergi.

Klicka på länken och undersök de olika energiformerna. Det finns tre olika att välja på, välj den i mitten.

- Vilket samband finns mellan lägesenergi och rörelseenergi ?

https://phet.colorado.edu/en/simulation/pendulum-lab

Parvis arbete

Håller ni med ?

Kalle påstår:

Pendeln rörelse skulle kunna fortsätta i evighet.

Pendeln stannar till slut eftersom det är friktion.

Den mekaniska energin omvandlas helt till värmeenergi.

Gemensam uppgift

Beräkna den mekaniska energin i en pendelrörelse. Enheten för energi är Joule.

Vad behöver vi veta för att beräkna lägesenergin ?

Lägesenergi beräknas: E = m x g x h

E = Energi,  och har enheten Joule.

m = massa ( anges i kilogram )

g = tyngdkraften ( Jordens tyngdkraft är cirka 10 N )

h = höjden i systemet.


Eget arbete

Läs / lyssna på texten s.224 - 225.

Fundera på hur du kan utföra ett enkelt försök för att mäta kroppens effekt. ?


Vad avgör pendelns periodtid ? Massan eller längden på snöret ?  Klicka in på länken och genomför egna undersökningar https://phet.colorado.edu/en/simulation/pendulum-lab

Avslut 

Kan vi utveckla mer effekt än en moped ?

Texten nedan är ett utklipp från sökning på mopedens effekt.

om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt.

Lektion 3 " Radioaktivitet "

Uppstart

I dagens lektion ska vi lära oss om hur strålning från atomen uppkommer och vad den kan användas till.

Målet med lektion är att du kan:

Ge exempel på användningsområden där strålning används.

Tolka två olika sönderfallsformler.

Kunna beskriva  begreppen alfa-, beta- och gammastrålning.

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/0afb5e087e9f41ca98268a803c141a0f/sa-har-kan-man-stoppa-joniserande-stralning

Tolka en sönderfallsformel ( Radium till radon eller Kol till kväve )

Förklara och beskriva hur vi kan använda kol-14 för att åldersbestämma.

Startuppgift: Film från Begreppa.

https://app.begreppa.se/videos/fysik/ljus-och-annan-stralning/hur-bildas-stralning

Arbetspass

Eget arbete

1. Inläsning av text s.236 - 238

2. Besvara frågor till texten, sidan 243. Svara på frågorna  1 - 6.

Parvis arbete

Begrepp som du behöver ha koll på. Arbeta parvis och förhör varandra på begreppen:

Radioaktivt

Strålning

Instabil

Energi

Sönderfall

Alfa-strålning

Beta-strålning

Gamma-strålning

Joniserande strålning

Sönderfallsformel. Radioaktivt sönderfall Radium till Radon och Helium

Sönderfallsformel. Kol-14 till Kväve + elektron

Avslut

Gå till målen för lektionen och checka av dessa med din bänkis. 

Atom och kärnfysik. Lektion 2

 repetera begreppen i powerpoint

Låt eleverna rita atommodell för magnesium. Bild från periodiska systemet.

Använd arbetsbladet. Vi har endast hunnit med begreppen.

Atom och kärnfysik. Lektion 1

Uppstart

Vi startar upp läsåret med arbetsområdet atom och kärnfysik.

Här kommer vi lära oss mer om atomens olika delar och hur vi kan använda dessa kunskaper inom sjukvård och energi.

Lektionen består av en kort film, lärarledd genomgång av begrepp samt ett arbetsblad som ni arbetar med parvis eller enskilt.

Startuppgift: Du får en begreppslista, vilka begrepp känner du till eller hört talas om. Samtala parvis.

Periodiska systemet, klicka här !

Arbetspass

1. Översikt av kursens innehåll ( Makro, arbetsblad s.85 )

2. Film https://app.begreppa.se/videos/fysik/materia/hur-ar-en-atom-uppbyggd

3. Genomgång av begreppen: Periodiska systemet, grundämnen, atom, elektronskal, proton, neutron, atomnummer, masstal, isotop, laddning, elektron, atommodell.

Använd baksidan av den andra stencilen.

a) Vi ritar atommodell för Natrium. 

b) Vi ritar atommodeller för två isotoper av Klor.

                                                                Klor upptäcktes av svensken Carl Wilhelm Scheele. 

                                                         Klor har 2 naturliga isotoper, klor-35, 35Cl och klor-37, 37Cl.

Parvis arbete

4. Arbetsblad ( s.85,Makro ). Vi läser instruktionerna på arbetsbladet.

a) Markera med x tre olika ämnen i den översta tabellen.

b) Använd arbetsblad 10:1 och skriv in antalet protoner och neutroner i atomkärnan för dina tre valda grundämnen.

c) Rita in rätt antal elektroner i varje skal. Använd tabellen som visar hur många elektroner som ryms i varje skal. Börja att fylla upp med elektroner i K-skalet. Därefter fyller du upp i bokstavsordning.

d) Byt nu atommodeller med din bänkis. Du ska nu försöka lista ut vilket grundämne som varje atommodell visar. Skriv grundämnet vid varje modell. Använd gula länken nedan för att ta reda på vilket grundämne det är.

Länk till periodiska systemet, klicka här !

Avslut

Samtala parvis om likheter och skillnader: 

1. Proton och Neutron

2. Elektron och proton

3. Olika isotoper