måndag 2 december 2019

Strålning på gott och ont

Vi arbetar med en uppgift från Studi.se. Klicka in på gula länken !

app.studi.se/l/64530


Efter att du har arbetat igenom uppdraget så skriver du en kort text, max en A-4 sida där du tar ställning i kärnkraftsfrågan.

Din text ska innehålla


  • Jag tycker att .......... är bra / dåligt.

  • Du motiverar ditt ställningstagande, du förklarar varför du anser att kärnkraft är bra eller dåligt.

  • Försök att beskriva och förklara ditt ställningstagande med hjälp av en eller flera  resonemangskedjor ( ....... leder till att ...... vilket i sin tur leder till ).
Klar med inlämningsuppgiften ? Klicka in på quiz i testläge, skriv in ditt namn.

fredag 22 november 2019

" Hur bildas ljus ? "

Uppstart


Hur uppstår ljus och vad är spektroskopi ?

Efter dagens lektion så ska du kunna använda atommodellen för att förklara och beskriva hur ljus bildas.

Du ska också känna till vad ett spektroskop är och hur det fungerar.

Arbetspass

Gemensam genomgång

Vi ritar upp en atommodell med elektronskal på whiteboarden och visar vad som händer när elektronerna tar upp eller avger energi.

Elektronerna hittar vi i olika skal runt atomens kärna. 
Ju längre från kärnan desto högre energinivå.
De mesta i atomen är tomrum. Elektronerna befinner sig långt från kärna. Om vi förstorar upp atommodellen och tänker oss att atomkärnans storlek är som ett äpple. I så fall skulle närmaste elektron befinna sig 10 mil bort.

Parvis arbete

Hur förflyttar sig elektronen när atomen får energi ?

Hur förflyttar sig elektronen när atomen avger energi ?

Vad händer när elektronen faller in mot atomkärnan ?

Beskriv hur elektronen förflyttat sig om du får rött ljus ?

Beskriv hur elektronen förflyttat sig om du får blått ljus ?

Eget arbete

1 ) Ta fram ditt arbetshäfte och rita av bilden i de blåa rutorna på s.258. Skriv med egna ord och förklara hur olika sorters ljus bildas.

2 ) Arbete med texten i boken på sidorna 258 - 260

3 ) Arbeta med frågor på s.262

Avslut

Sammanfattning och genomgång av frågorna

måndag 11 november 2019

Joniserande strålning

Uppstart

Målet med dagens lektion är att du kan redogöra för olika sorters strålning

Du har fått ett uppdrag på studi.se som ska genomföras under lektionen.

Arbetspass

Ta fram din Ipad och logga in på https://www.studi.se/

Genomför det uppdrag du fått.

Avslut

Sammanfattning av lektionen.

Användning av radioaktiva ämnen

Uppstart


Vi ska se två korta filmklipp och därefter gå vidare till ett Quiz.

Målet med lektionen är att du kan förklara och beskriva de olika begreppen som du möter i Quizfrågorna.


Arbetspass

Gemensamt

1 ) Radioaktivitetens historia

https://digitalpedagogik.se/film/2093876459


2 ) Hur funkar kol-14 metoden ? ( filmklipp 9.30 - 12.00 )

https://digitalpedagogik.se/film/1496676706


3 ) Vi läser tillsammans i Makroboken s.269 - 270

4 ) Vi besvarar frågorna på sidan 276 ( 15.24   15.25   15.30 )


Vad har du lärt dig om radioaktivitet ? Få koll på dina kunskaper i ett Quiz.

Uppgifterna rättas direkt.

Quizfrågor om radioaktivitet. Klicka här !

Avslut

Quiz i testläge. Skriv in namn

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=radioaktivitet-r-9

Vi följer upp Quizfrågorna

måndag 21 oktober 2019

Arbete i Makroboken

Uppstart

Vi arbetar med text och uppgifter i Makroboken.

Arbetspass

Gemensamt arbete

Uppgift 1

Vi läser gemensamt texten på s.271.

Uppgift 2

Läs / lyssna på texten s.272 - 276 i Makroboken. Använd Inläsningstjänst vid behov.

Uppgift 3

Arbeta med frågorna på sidan 276. Besvara frågorna i ditt arbetshäfte

Avslut
Genomgång av frågorna på s.276

måndag 16 september 2019

Kärnkraft

Uppstart


Lektionen handlar  om  Sveriges kärnkraftverk och hur de fungerar.

Vi samtalar om vilka möjligheter och risker det finns med kärnkraft.

        

Arbetspass

Gemensamt

1. Film om kärnkraft från UR. https://urskola.se/Produkter/168197-Fatta-fakta-Karnkraft

2. Vi ritar en enkel skissbild av kärnkraftverkets olika delar


3. Vi sätter ut delarnas namn och beskriver kortfattat vad som händer där. När du öppnar gula länken under den här texten så hittar du en beskrivning av hur det funkar.




4. Här finner du ett antal begrepp och stödord som du behöver ha kunskaper om.

Du får nu först tillverka och sedan öva med hjälp av kort där begrepp / stödord skrivs på en sida och på andra sidan en kort förklaring. Du kan sedan " förhöra" dig själv med hjälp av korten. Spara dessa inför provet, du får ha dem som hjälp då.

Avslut

Gemensam diskussion om de olika begreppen och vilka risker och möjligheter som finns med kärnkraften.





måndag 2 september 2019

Atom och kärnfysik Lektion 2 och 3

Uppstart

Inom atomfysik lär vi oss om hur atomerna är uppbyggda och vilka egenskaper de har . Inom kärnfysiken så riktar vi fokus på hur atomkärnan är uppbyggd och hur vi kan använda den energi som finns inne i atomkärnan.

Arbetspass

Gemensam genomgång

Uppgift 1 ( Introduktion )


Filmklipp om Tjernobylolyckan, klicka här !

Uppgift 2 ( Vi lär oss om atomens historia och uppbyggnad )



Uppgift 3 ( Vi lär oss om universums vanligaste grundämne )

Väte-den enklaste atomen

  • Väte är universums vanligaste grundämne. 

  • Väte består av en proton och en elektron

  • Isotoper av väte. Väte kan ha en neutron i kärnan- deuterium

                                    Väte kan ha två neutroner i kärnan- tritium
  • Vad skiljer isotoperna av väte?

  • Masstal olika ( summan av antalet protoner/neutroner i kärnan )

  • Väte-1   Väte-2  Väte-3


Helium

  • Kärnan har två protoner

  • Helium finns i två isotoper. Helium-3 och Helium-4. Rita isotoperna i din bok. Varför kan det inte finnas Helium-1???

  • Rita upp båda isotoperna. 

Uppgift 4

Vi ritar atommodeller. Arbetsblad 10:1

Eget arbete

Uppgift 1



Uppgift 2

Du ska fylla i luckor i  en tabell ( atombygge ). Med hjälp av det periodiska systemet ska du kunna lista ut hur många protoner och neutroner som finns i atomkärnan och hur många elektroner du har i dina elektronskal runt atomkärnan. I ditt periodiska system hittar du olika ämnes atomnummer och masstal.

Tänk på att:
  1. Antalet protoner och elektroner i en atom är samma
  2. Atomnummer är antalet protoner i atomens kärna
  3. Masstalet är protoner + neutroner


Avslut


Sammanfattning av dagens lektion

måndag 3 juni 2019

Prov och film

Uppstart

Några av er har ej genomfört provet och idag är sista chansen att genomföra det.

För övrigt ägnas lektionen åt att se en film samt att ni får veta ert sammanlagda provresultat ( Quiz, kraftmoment, fysikaliskt arbete samt kraftresultant )

Arbetspass

1.Genomföra prov


3. Samtidigt som vi ser filmen så redovisas era provresultat.

Avslut

Information om betyg

måndag 27 maj 2019

Fysikprov 9A2

Uppstart

Provet består av två delar.

Del 1 är 35 frågor som besvaras med Ipad. De tre avslutande frågorna ska redovisas på centimeterrutat papper.

Del 2 Redovisande uppgift som handlar om densitet och finns uppskriven på whiteboarden.


Arbetspass

Del 1

35 frågor om mekanik, klicka här !

Kravgränser: 

E = 40 %   D = 60 %   
C = 80 %  plus redovisat 1 av 3 uppgifter  
B = Minst 85 % plus redovisat 2 av 3 uppgifter 
A = 90 % plus redovisat samtliga uppgifter 

Del 2

Redovisande uppgift se whiteboard



måndag 20 maj 2019

Vikarie

Uppstart

Hej ! Idag har ni vikarie och jag har förberett ett arbetspass som handlar om fritt fall, kaströrelse och arbete. Saker som vi pratat om tidigare och är bra att repetera.

Vikarien har fått facit till uppgifterna.

Blir det tid över så använd den till att repetera inför provet. Se avslut på lektionen längst ned.

Arbetspass

Gemensamt arbete

Dela ut arbetsbladen som handlar om fritt fall och kaströrelse. På baksidan av första bladet finns en bild som visar exempel på fritt fall. Samtala om bilderna.

Eget / parvis arbete

Arbeta med uppgifterna " Fritt fall och kaströrelse "

Gemensamt arbete

Gå igenom svaren på uppgifterna tillsammans i helklass.

Eget / parvis arbete

Arbeta med uppgifterna i arbetsbladet " Fysikaliskt arbete är inget vanligt arbete "

Gemensamt arbete

Gå igenom svaren på uppgifterna tillsammans i helklass.

Avslut

Tid över ? Repetera inför provet. Gå till blogginlägget med instruktioner om provet. Klicka på gula länken !

https://mattestaffan9a2.blogspot.com/2019/05/ovningsprov-att-ova-pa-infor-prov-27e.html

fredag 17 maj 2019

Tröghet och Newtons rörelselagar

Uppstart


I dagens lektion tar vi upp olika begrepp som du möter i samband med krafter. Du har kanske någon gång funderat över varför du upplever att du trycks utåt när du åker runt i en karusell eller sitter i en bil som svänger kraftigt. Vi sätter in begreppen i några vardagsexempel och samtalar om vad som händer.

Vi kommer att prata om begreppen:
  1. Tröghet
  2. Acceleration och fritt fall
  3. Aktion och reaktion

Arbetspass

Gemensamt arbete

Vi börjar med att se ett kort filmklipp om inertia vilket är engelskan ord för tröghet
Kort filmklipp som förklarar tröghet. Klicka här !
Begreppet tröghet betyder att ett föremål alltid vill behålla sin fart och riktning.

Vardagsexempel 1: Du färdas stående på en buss och bussen svänger kraftigt. Bussen ändrar riktning och du behöver klamra dig fast för att följa med i den ändrade riktningen.  Detsamma gäller om bussen bromsar kraftigt, du behåller din hastighet och färdas framåt- tur att bussen har bälte !

Vardagsexempel 2: Du kanske har upplevt att det känns som om du tryckts bakåt när flygplanet startar. Din kropp befinner sig i vila ( hastigheten är = 0 ) men flygplanet ändrar sin hastighet, det accelererar. Du upplever att du trycks mot stolsryggen. Eftersom din kropp var i vila och har tröghet mot hastighetsförändringar så kommer stolsryggen att trycka dig framåt. När planet kommer upp i sin sluthastighet så känns inte längre trycket mot stolsryggen. Du och planet färdas nu i samma riktning och med samma hastighet.

Tänk dig att du åker tåg och placerar en boll på golvet bredvid dig. Vad kommer att hända ?

a ) när tåget startar       b ) när tåget bromsar    c ) när tåget åker med likformig hastighet


Newtons rörelselagar
  1. Tröghetslagen. Alla föremål fortsätter att vara i vila eller likformig rörelse tills en kraft påverkar
  2. Om en nettokraft påverkar ett föremål så sker en acceleration.
  3. Aktion och reaktion. Krafter påverkar varandra lika mycket men i motsatt riktning. Om du står på en skateboard och kastar en boll bakåt så påverkar bollen dig med samma storlek på kraft men motriktad. Du färdas framåt.
Eget / parvis arbete

Uppgift 1
Arbeta med texten på sidan 60 samt 62 - 63

Uppgift 2
I vardagslivet möter du begreppet centrifugalkraft. Fysiker menar att den kraften inte finns. Vad tänker du om det ? Finns centrifugalkraften eller är det en missuppfattning ? 

Avslut

Vad kom ni fram till, finns centrifugalkraften ?



onsdag 8 maj 2019

Övningsprov. Att öva på inför prov 27:e maj

Provet finns i två Quizversioner och genomförs på Ipad och papper.


Uppstart

Här kan du förbereda dig inför provet. Det finns två olika Quiz och uppgift 3 i arbetspasset handlar om att kunna förklara när föremål flyter eller sjunker.

Hjälpmedel: rutat papper, miniräknare och linjal.

Du kan ta hjälp av Makroboken s.50 - 63 och s.282 - 299

Arbetspass

Eget arbete

Uppgift 1
Du kan börja med att genomföra  " provet " i övningsläge ( varje uppgift rättas direkt ). 
Klicka på gula länken för att starta provet ! Du kan vara anonym.

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=fysik-r-9-mekanik

Uppgift 2

Nu kan du pröva att genomföra provet i testläge. Testläget innebär att provet rättas efter att du besvarat alla frågor. Du behöver också ett password för att starta provet.
För provbetyg E behöver du inte kunna redovisa uppgift 26, 29 eller 33.

Uppgift  26,  29 och  33   ska också redovisas på papper. ( Detta gäller endast för C - A som provbetyg )


Kravgränser: 
E = 40 %   D = 60 %   
C = 80 %  plus redovisat 1 av 3 uppgifter  ( 26,  29 eller  33 )
B = Minst 85 % plus redovisat 2 av 3 uppgifter ( 26,  29 eller  33 )
A = 90 % plus redovisat samtliga uppgifter 26,  29 och  33 

Password:tibro 


https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=fysik-r-9-mekanik-prov-i8

Uppgift 3

Kunna förklara vad som bestämmer om ett föremål flyter eller sjunker.

Länk till lektionen som handlade om Arkimedes princip. Här lär jag mig mer om förklaringen till varför föremål flyter eller sjunker.

E: Du kan ge något exempel från vardagen och på ett enkelt vis förklara varför det flyter eller sjunker.


C: Du kan ge exempel på ett föremål som flyter och ett som sjunker. Du kan använda fysikens begrepp för att förklara varför det ena flyter och det andra sjunker.

A: Du kan ge flera olika exempel, både vätskor och fasta föremål,  där du förklarar med hjälp av fysikens olika begrepp. Du redovisar utförligt med hjälp av bilder och text.



fredag 3 maj 2019

Arkimedes princip

Uppstart

Flyta eller sjunka ? Arkimedes princip. Målet med dagens lektion är att du ska ha kunskaper om vad som avgör om ett föremål flyter eller sjunker i vatten. Vi inleder med ett filmklipp och därefter ska du få undersöka i några enkla försök.

Arbetspass

Gemensamt arbete

Vi ser på filmen. Efter filmen samtalar ni parvis om tre saker som ni lärde dig av filmen.


Parvis arbete

  1. Plocka fram en dynamometer, två 100 gram tyngder och en bägare med vatten.
  2. Mät vikternas tyngd med hjälp av dynamometer. Anteckna i din bok ( skriv rubriken Arkimeds princip )
  3. Ni ska strax göra samma sak som i punkt 2 men låta tyngderna helt sänkas ned i bägarens vatten. Först, vad tror du att dynamometern kommer att visa ? 
  4. Sänk ned tyngderna helt i vattnet. Mät tyngden med dynamometern och anteckna i din bok.
  5. Vad tänker ni att skillnaden i mätningarna beror på ?
Gemensamt arbete

Ge exempel på något som är tungt men ändå flyter.
Kan vi förklara varför det kan flyta fast det är så tungt ?




   


 Kan en lerklump flyta? Hur ska man forma den för att den ska flyta bra?



               





Parvis diskussion

 Vad väger mest, saltvatten eller sötvatten? Vilket vatten har högst densitet?



Varför flyter saker bättre i saltvatten?


Parvis arbete
  1. Hämta en lerklump. Hur ska den formas för att flyta i vatten ? Försök att rita och förklara varför din lerklump nu kan flyta.
  2. Hur många kulor tror du att du kan lasta i din formade " lerklump ". Anteckna i din bok.
  3. Undersök hur många kulor du kan lasta.
  4. Tänk dig att du ska bygga en båt. Beskriv vilka undersökningar du behöver göra för att beskriva hur mycket båten klarar av att lasta.
Eget arbete

Arbeta med texten i Makro boken s.64 - 67.

Arbeta med uppgifterna på sidan 68

Avslut

Sammanfattning av lektionen



måndag 29 april 2019

Tyngdpunkt och stödyta

Uppstart

Målet med dagens lektion är att vi ska kunna beskriva och förklara begreppen tyngdpunkt och stödyta.
 
 

Arbetspass

Gemensamt arbete
 
Vi klickar in på gula länken och följer instruktionerna
 
Vad är tyngdpunkt och stödyta ?

Gemensam undersökning

Vi ställer oss med sidan mot en vägg

Du lyfter det yttre benet. Kan du stå kvar eller vad händer ? Kan du förklara ?

Eget arbete

Uppgift 1

Med hjälp av bild och förklarande text ska du försöka beskriva vad som hände när du ställde dig mot väggen.

Uppgift 2

Rita en kvadrat, cirkel och en ring. Markera tyngdpunkten i de olika figurerna.
 
 

 Avslut

Sammanfattning av lektionen

fredag 26 april 2019

Friktion och friktionskraft

Uppstart

Vi lär oss om begreppen friktion och friktionskraft

Arbetspass


Vi läser och samtalar om texten på sidan 57 i Makroboken

Parvis arbete

Undersök friktionskraften när ni drar låda plus två vikter mot tre olika underlag.

Anteckna era resultat i en enkel tabell

Rita en bild som beskriver kraftsituationen när ni drar lådan i en likformig rörelse. Rita kraftpilar och sätt ut dragkraft, friktionskraft,tyngdkraft och normalkraft.

Avslut

Hur förändrades friktionskraften i de tre olika mätningarna ?

Hur gör vi för att mäta friktionskraften ?